Midsommarafton på ROS

Idag är det midsommar, och jag har jobbat från 7 .00 till 16.00 på ROS. Den här dagen har varit som en vanlig dag på ROS, allt flyter på inom samma mönster, efter samma rutiner. Det ända som skiljde den här dagen från de andra dagarna var att patienterna fick jordgubbar och glass till efterrätt idag.

Jag jobbade på som vanligt idag tills det slog mig att jag aldrig vill bli gammal. Jag vill aldrig sluta som dem jag tar hand om. Jag vill aldrig hamna på ett ålderdomshem. Även om det är kul att jobba där, så skulle jag aldrig vilja vara en av patienterna. Man vet inte vad det är för dag, alla dagar är den andra lik vare sig det är julafton eller midsommar, man får sällan besök (även om vissa får besök en gång i veckan så är det lite för dem som måste ligga där dag ut och dag in). Jag kan inte låta bli att tycka synd om dem.

Jag vill aldrig bli gammal. Men det kommer jag att bli och när jag är det hoppas jag att jag är pigg till den dag jag dör. Jag vill aldrig bli gammal och hjälplös så jag hamnar på ålderdomshem, det är inget liv jag önskar någon alls, inte ens min värsta fiende.